Chateau Kattmyntans Julmat

 

 

 

 

 

                                                                                           

                                                                                                                                             

 

 

 

 

 

 

 

Provläs en Julkokbok på nätet

Scrolla ned lite på sidan och ni kan provläsa fler

 

Advent och Jul med Allt Om Mat

 

 

 

 

 

Kycklingpastej

 

 

 

 

 

 

 

 


 


5 hg kycklingfilé

4 hg kycklinglever

50 g bacon i tärningar

0,5 dl portvin

4 dl vispgrädde

2 ägg

1 gul lök

2 tsk salt

2 krm vitpeppar

1 vitlöksklyfta pressad

1 tsk torkade kryddörter ( gärna provencalsk blandning )


Finhacka löken och smörfräs hacket smat levern snabbt på hög värme . Levern ska vara rosa inuti , vilket tar ca 2 min.... Tilsätt portvinet och låt alltsammans koka upp snabbt och därefter kallna .

Mal eller mixa kycklingfiléerna , baconet samt leverblandningen till en slät massa . Tillsätt grädden litet i taget..och sedan äggulorna , men spara äggvitorna.

Smaka av med salt och kryddor.

Vispa äggvitorna till ett hårt skum , som sedan försiktigt vändes ned i färsen.

Smörj en 1 -liters form och häll i färsen.


Grädda i vattenbad i 120 graders ugnsvärme ca 40 min.

Serveras varm eller kall med tex Cumberlandsås , svampsås eller syltade kantareller.


 

 

 

 

 

 

Julskinka - kokt i ugn

 

 

                                      

lättrimmad julskinka
vatten
några lökar
kryddnejlikor
1 morot

GRILJERING:
2 äggulor
2 msk potatismjöl
1 dl god senap
½-1 dl ströbröd


GÖR SÅ HÄR:
1. Värm ugnen till 100 grader
2. Lägg skinkan i en lagom stor kastrull eller gryta som tål ugnsvärme
3. Häll på kallt vatten och spola av skinkan
4. Stick in en köttermometer
5. Skala några lökar och stick in kryddnejlikor i dem
6. Skär en morot i mindre bitar
7. Lägg detta tillsammans med skinkan i kastrullen eller grytan
8. Häll på nytt vatten
9. Sjud skinkan i ugnen 6-7 timmar, tills innertemperaturen är 70 grader
10.Ta ut skinkan och låt den svalna i spadet
11.Ta bort nätet, skär av svålen, pensla på senapsröran och pudra över ströbröd
12.Griljera i 225 grader i 10 minuter eller tills skinkan fått fin färg

Genom att skinkan tillagas på låg temperatur under lång tid blir den extra saftig och smakrik. Dessutom blir det gott om skinkspad till "dopp-i-gryta". Koka upp spadet och smaksätt det med en eller ett par köttbuljongtärningar till lagom sälta.

 

 

 

Julmat 


Gamla och nya traditioner möts i advent


Gammalt och nytt möts i advent, inte minst mattraditioner. Glögg dracks redan vid Gustav Vasas hov. Lutfisk lär ha stått på bordet redan hos de gamla vikingarna. Adventsljusstaken däremot är en modern svensk uppfinning.

Adventsljus, adventsstjärnor, lussekatter och pepparkakor - advent är traditionernas tid. Vissa av dem är ända från hednisk tid. Seden att dricka julöl har sina rötter i vikingatiden, likaså är formen på lussebullarna ofta gamla hedniska fruktbarhetssymboler. Andra traditioner är betydligt modernare - adventsljusstaken har inte ens hundra år på nacken.

Traditionerna kommer också från många olika kulturer. Adventskalendern, adventsstjärnan och julgranen har importerats från Tyskland. Seden att skicka julkort kommer från England medan våra vanligaste julblommor har sin naturliga växtplats långt härifrån - julstjärnan ursprungligen i Mexiko och julbegonian i Afrika och Sydamerika. 

Jul är ett hedniskt ord
Ordet advent kommer av adventus, ankomst, och syftar naturligtvis på Jesu födelse. Jul, däremot, är ett hedniskt ord som har att göra med blotfester, där midvinterblotet var det viktigaste. Till skillnad från många andra länder där julen har namn med kristen anknytning, till exempel det anglosachsiska Christmas, håller vi fast vid det gamla hedniska ordet

 

 

Slaskar Anders? Då blir det kallt till jul
I det gamla bondesamhället var man beroende av vädret och man iakttog noga vädrets växlingar. Om det slaskade på Anders-dagen, det vill säga den 30 november, skulle det bli kallt till jul. Om det däremot braskade, det vill säga var kallt på Anders-dagen, skulle det slaska till jul. Om det gamla talesättet stämmer in också i våra dagar borde vi i år kunna se fram mot en kall jul, åtminstone i södra Sverige.

Julgrisen började gödas vid midsommar
Julförberedelser har gamla anor. I det gamla bondesamhället hade man fasta traditioner för hur och när slakt, bak och bryggning av julöl skulle äga rum. Redan vid midsommar började man göda julgrisen. I oktober var det sedan dags för höstslakten där man bland annat såg till att julens behov av kött och korv tillgodosågs.

Bland gårdens slaktdjur fick grisen vänta längst. Ungefär fjorton dagar före jul, det vill säga runt Lucia, var det dags för grisen att bidra till julbordet. Enligt traditionen skulle den slaktas i svinottan, det vill säga före soluppgången.

Öl hörde julen till
Seden att brygga och dricka öl kommer från den hedniska tiden, speciellt viktigt var öldrickningen vid tiden kring vintersolståndet. När Sverige sedan blev kristet levde öltraditionen vidare. På Anna-dagen den 9 december var det dags att börja brygga julölet. Avsmakningen skedde därefter på Tomas-dagen, den 21 december. Kanske många tog en bägare för mycket - dagen kallades nämligen för "Tomas fylletunna".

Lutfisk var adventsmat under medeltiden
Redan de gamla vikingarna sägs ha ätit lutfisk. Under medeltiden var lutfisken också viktig inte minst under fastemånaden före jul. Men även efter den katolska tiden fortsatte lutfisken att vara populär, bland annat till jul. För att lutfisken skulle bli färdig i tid skulle den läggas i blöt på Anna-dagen, det vill säga den 9 december. 

Lutfisk kan lagas på flera olika sätt. Det klassiska är med kokt potatis, vit sås och gröna ärter. Prova också gärna med att ersätta den vita såsen med skånsk senapssås. 

 

 

Adventsljusstaken - made in Sweden
Adventsljusstaken är en svensk uppfinning. Den första - med brinnande ljus - lanserades på 1920-talet och ersatte då adventsgranen som kommit från Tyskland cirka femtio år tidigare. De elektriska adventsljusstakar som nu lyser upp vintermörkret kom däremot något senare. Den första tillverkades på Philips i Göteborg 1937.

Glögg på saft, svagdricka och vin
Ända sedan Gustav Vasas tid har vi druckit glögg. Kungen hade då till och med en egen glöggblandare anställd vid hovet. Precis som i dag skulle glöggen drickas rykande het. 

Det finns mängder av glöggrecept - från starkglögg med konjak och brännvin till alkoholfria gjorda på saft. Den vanligaste är vinglögg. Man värmer helt enkelt upp rött vin tillsammans med socker, kanel, pomeransskal, hel ingefära, kryddnejlikor och hela kardemummakärnor. Färdiga kryddblandningar finns också att köpa. Det är kryddorna som ska ge smak åt glöggen. Glögg bör enligt många experter därför inte innehålla för mycket alkohol. 

 

Glögg på svagdricka
För cirka 200 år sedan var svagdricka något av en nationaldryck. Fortfarande finns svagdricka att få tag på i välsorterade livsmedelsbutiker. Svagdricka går också bra att göra egen glögg av. För att den ska bli färdig till jul är det hög tid att förbereda nu.

Svagdricka 5 liter
Strösocker 2 kg
Jäst 50 g
Hela nejlikor 2 paket
Kardemummakärnor 1 paket
Råa potatisar (i små tärningar) 2-3 st
Russin 500 g
Hel färsk ingefära ca 3 cm
Kanelstänger 2 st
Lös jästen i lite svagdricka. Blanda allt i ett kärl som rymmer minst sju liter. Kärlet ska kunna täckas med lock eller handduk. Låt jäsa i tre veckor i rumstemperatur och rör ordentligt en gång per dag. Låt sjunka några dagar utan omrörning. Tappa sedan försiktigt med en hävert. 

Ger cirka 5 liter glögg. Dubbel sats i ett kärl som rymmer minst 15 liter går också bra. Se dock till att det finns "jäsrum" - det kan bubbla ordentligt de första dagarna. Hur stark glöggen blir beror på jästens kvalité, rummets temperatur med mera. 

Med hjälp av en jäsningsmätare (finns att köpa i specialbutiker) kan du avläsa alkoholhalten. Viktigt är då att du avläser första gången när jäsningen startar. Detta värde jämför du sedan med det värde du får när jäsningen är färdig (bruksanvisning finns i jäsningsmätaren).

När du vill avbryta jäsningen, kyl glöggen och förvara den i kylskåp.

Hetta sedan upp glöggen innan du serverar den, gärna med lite russin och mandel.



Alkoholfri glögg
En värmande och god glögg går också lätt att göra på äppel- och druvsaft samt glöggkryddor. 

7,5 dl svarta vinbärs- och druvjuice
1 påse glöggkryddor
2-3 msk brunt farinsocker

Blanda juice och kryddor i en kastrull. Värm utan att den kokar i 15-20 minuter så att juicen får mustig smak av kryddorna. Smaka eventuellt av med lite farinsocker. Servera glöggen rykande het.



Saffransbröd och pepparkakor till jul - tradition från 1800-talet
Runt Lucia var det dags för julbaket. Man bakade bröd i många olika former som galtar och julbockar. Men att ha saffran i julbrödet blev tradition först på 1800-talet.

Julpepparkakor i form av hjärtan, pepparkaksgubbar och grisar är också en tradition från 1800-talet. Dessförinnan hade man ätit pepparkakor mest som medicin, speciellt vid magproblem. 

Julgodis - från äpplen och nötter till julgranskarameller
Vinteräpplen och hasselnötter var förr i tiden det vanligaste julgodiset, åtminstone på landsbygden. Smällkarameller kom först i slutet av 1800-talet, likaså kristyrfigurer som först skulle hänga som prydnader i granen innan de fick ätas upp. 

 

 

 

 

Julskinka 


på amerikanskt vis.


Julskinka kan göras på många sätt. Den absolut bästa

skinkan görs i mikrovågsugn om man vågar          

strunta i traditionerna och "hur mamma alltid gjorde".

 


Du behöver följande:
Till kokningen: En julskinka i lämplig storlek                                                                 
Vatten

Till griljeringen: 3 msk senap
1 msk sirap
1 äggula
1 msk whisky
Ströbröd
Kryddnejlikor

Till fyllningen: Små brödtärningar
Salvia
Matolja
Äpplen i små tärningar
Hackade nötter 
Ägg etc

Tillbehör: Sötpotatis

Gör så här:
1) Börja med att sätta in en speciell mikrougnstermometer i skinkan. Spetsen på termometern ska vara så nära mitten av skinkan som möjligt. Nätet som normalt sett finns på skinkan kan sitta kvar eftersom temperaturen i mikron inte blir lika hög som i den vanliga ugnen.
2) Lägg skinkan i en lämplig form med halvhöga kanter. Fyll på med vatten så att det står 34 cm högt runt skinkan. Vattnet gör att fettet inte bränner vid och dessutom blir det buljong för den som vill ha dopp i grytan.
3) Koka skinkan tills den nått en innertemperatur på 70 grader. För en skinka på drygt två kilo tar det ungefär en och en halv timme.
4) Ta ut skinkan när den är klar. Ta bort nätet samt skär bort fläsksvålen. Blanda ihop senap, äggula, sirap och whisky. Bred blandningen över skinkan, strö över ströbrödet och stick ner ett antal kryddnejlikor i skinkan. Låt svålen ligga kvar i pannan. Du kan använda den för att få rätt vinkel på skinkan inför griljeringen. Dessutom ger den lite extra smak efter griljeringen.
5) Sätt på grillelementet i mikrovågsugnen och låt skinkan stå inne i 10 - 15 minuter. Snart sprider sig doften av kryddnejlika i köket.
6) Ta ut skinkan, skär upp och njut! Saftigare än så här kan julskinkan aldrig bli.

Tillbehör för att få den riktiga USA-känslan: Stuffing och sötpotatis
 Till skinkan gör man först och främst en "stuffing". Det är en fyllning som man normalt sett använder för att fylla julkalkonen med. Fyllningen består i grunden av små brödtärningar, salvia, matolja, äpplen i små tärningar och hackade nötter. Här kan man dock improvisera fritt efter egen smak. Ingredienserna blandas med ägg till en lagom smetig

konsistens och hälls sedan i en form. Smeten bakas i mikrovågsugnen. Mikron ställs på 650 W och en rejäl form tar 10 - 15 minuter att få klar. 

Sötpotatis börjar bli allt vanligare även i Sverige. Numera går det att köpa sötpotatis i många affärer. Det går att baka dem i mikrovågsugnen.

10 minuter på maxeffekt är lagom för två medelstora sötpotatisar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Någon kanske föredrar en god pasta med en sås tillverkad med kärlek och omsorg ?

 

 

Pasta con salsa di pomodori del ragú

 

Ingredienser

 

 

Kött till tomatsåsen:

 

600 g kalvhögrev, kalvbringa eller kalvbog (en stor skiva) eller

en lite tjockare skiva som delats på

mitten utan att den skurits igenom helt. Köttskivan viks ut som

en fjärilskotlett och plattas till för att få en rejäl rullad)

500 g tjocka revbensspjäll, delad i bitar

75 g grissvål, en bit på 15 x 18 cm

1 st vitlöksklyfta, hackad

0.5 dl persilja, hackad

2 msk olivolja

1 tsk salt

2 krm svartpeppar

hushållssnöre

Tomatsås:

700 g passerade tomater

375 g krossade tomater

1 st gul lök, skuren i bitar

1 dl olivolja

1.5 tsk salt

1 nypa socker

1.5 dl rödvin

500-800 g ziti eller annan lång ihålig pasta,

alt. penne (mängden anpassas till antal personer)

 

 

Gör så här

1. Pastasås: Bred ut kalvköttet och platta ut köttet med handflatan.

2. Fördela vitlök, persilja, olivolja salt och peppar på köttskivan.

3. Rulla ihop och knyt om med hushållssnöre eller lägg i ett nät.

4. Salta och peppra på grissvålen, rulla ihop och knyt om med hushållssnöre.

5. Värm upp olivolja i en stor kastrull, tillsätt gul lök och fräs den utan att den tar färg.

6. Lägg i kalvrullad, revbensspjäll och svålrulle och låt dem fräsa i några minuter. Vänd bitarna så att de bryns runt om.

7. Tillsätt vin och låt grytan koka långsamt i 5-10 minuter utan lock.

8. Häll i tomater, en nypa socker och salt, lite i taget och låt koka i ca 1- 1 ½ timme under lock.

9. Smaka av med salt och peppar. Ragún är klart när köttet känns riktigt mört.

10. Lyft ur köttingredienserna tills du har en slät sås kvar.

11. Bryt den långa pastan i 7 cm långa bitar.

12. Koka den i en kastrull med saltat vatten, enligt anvisningarna på paketet.

13. Låt pastan rinna av.

14. Häll snabbt tillbaka pastan i kastrullen och rör ner lite av tomatsåsen.

15. Servera pastan i en djup tallrik, häll lite tomatsås på toppen och strö över parmesanost.

 

Laxjansson.


 


Ingredienser


8 port

2 kg potatis

2 st purjolökar

400 g gravad lax

15 g smör

1 tsk salt

4 msk hackad dill

2 msk ströbröd

5 dl vispgrädde



Gör så här:


Sätt ugnen på 200°. Skala och strimla potatisen. Strimla purjolöken. Grovhacka laxen. Fräs purjolöken mjuk i smör i en stekpanna. Blanda potatis, purjolök, lax, salt och dill i en smord, stor ugnssäker form eller i två mindre. Häll på grädden och strö över ströbröd. Grädda i mitten av ugnen ca 40 min. Låt kallna. Frys in. Tina i kylen. Häll på 2 dl mjölk och värm i ugnen vid 200° ca 15 min.


Tips

Janssonälskare? Variera med rökt lax, rivet citronskal och persilja.

 

 

 

 

Julgröt 


Julgröt - mat med magi och tradition


Julgröten är förknippad med en hel del magi, som lever kvar än i våra dagar. Främst handlar det förstås om vem som har turen att få mandeln. Gröt till vardags och till fest - hör också till våra allra äldsta mattraditioner.
Det finns en hel del magi när det gäller julgröt. För hundra år sedan handlade det främst om vem av husets ogifta flickor som skulle få mandeln, d v s hade tur att bli gift under det kommande året. Om samtliga husets kvinnor var gifta, kunde man istället få en liten present. Men det kunde vara mer spännande än så. Det kunde nämligen hända att mandeln var en bittermandel. Då var det lika så gott att sluta hoppas på en friare, åtminstone under det kommande året.

Tomten mutades med julgröt
Ute på landsbygden var det ett "måste" att ge gårdstomten gröt på julafton. På det viset hoppades man hålla sig på god fot med honom under det kommande året. Det var också noga med att gröten inte tog slut på julafton, eftersom detta kunde innebära olycka.

Från korngröt till risgrynsgröt
Hur långt tillbaka i tiden som vår julgrötstradition går, är dock svårt att säga.
- Gröt hör till den äldsta mat vi känner till, förklarar Elisabeth Brundin, intendent på Nordiska Museet i Stockholm. Säkerligen har också vår julgröt gamla traditioner långt tillbaka i förkristen tid. Att stoppa en mandel i gröten samt seden med grötrim är däremot be-tydligt modernare jultraditioner, troligen från slutet av 1800-talet. 
I äldre tid kokades korn- eller rågmjölsgröt av det korn, gryn eller mjöl man hade hemma. Genom att koka gröten på mjölk blev den extra fin. 
Det var först i slutet av förra seklet som det blev vanligt att koka sin julgröt på risgryn, till att börja med endast hos dem som hade gott om råd. För att göra gröten extra smaklig tillsattes dessutom ofta både grädde, ägg och smör. Att använda sig av kanel som grötkryd-da är också en modern sedvänja.

Grötdocka istället för mandel 
Periodvis fick mandeln dock ge vika för nya seder. 
- Redan i slutet av 1800-talet och ännu mer på 1920- och 30-talet blev det modernt att byta ut mandeln mot en liten porslinsdocka, en "grötdocka", ungefär 2 cm lång. Innebörden var dock densamma - att få dockan i gröten betydde tur, vilket i sin tur innebar att personen i fråga skulle bli gift under året, avslutar Elisabeth Brundin.

Låt oss njuta av gröten och skänka en tanke till alla dem, människor såväl som tomtar, som i århundraden har ätit sin gröt i midvinter-mörkret. Kom också ihåg den magiska mandeln, skalad förstås så att den knappt syns. Men visst är väl en sötmandel godare än en bit-termandel...? Och tänk gärna ut ett rim i förväg.

 

Gröttraditionerna varierar i Norden
Norge: Saft till gröten. I Norge äter man risgrynsgröt med socker och kanel till jul, dock utan mjölk. Istället dricker man saft ur ett glas. Den som får mandeln får en liten present.

Island: Mandeln betyder present till familjen. På Island innebär mandeln i julgröten också att man får en present. Men det ska helst vara en sådan som hela familjen kan ha glädje av, t ex en choklad-ask eller ett spel. Julgröten äts till lunch på julafton, men lika vanligt är det att man lägger mandeln i glass eller fromage, som äts som efterrätt på julaftonskvällen.

Finland: Mandeln ger lycka. I Finland är julgrötstraditionerna un-gefär desamma som våra. Att få mandeln innebär lycka, vilket i sin tur kan betyda att man gifter sig det kommande året.

Danmark: Gärna gröt, men hellre Ris à l´amande. I Danmark äter man gärna risgrynsgröt med socker, en klick smör och kanel till lunch på julaftonen. Den som får mandeln får en present, oftast en marsi-pangris eller chokladask. 
Ännu svagare är danskarna för Ris à l´amande som serveras till efterrätt på juldagen. Den lagas av risgrynsgröt med lite socker och vanilj samt några droppar bittermandelolja. När gröten kallnat rör man i lättvispad grädde, gärna också flisad mandel. Serveras med kall körsbärssås, vilket är ett absolut "måste". 

Färöarna: Körsbärssaft till gröten. På Färöarna serveras på julaf-ton risgrynsgröt med kall körsbärssaft medan den lite lyxigare vari-anten Ris à l´amande avnjuts på juldagen.